I'm a creep.

Idag hände världens märkligaste grej.
Idag åkte jag hem till en pojke.
En pojke som inte var ett bokstavsbarn, han hade inga psykiska störningar. Han hade 1 mamma, 1 pappa och 1 lillasyster. 0 foster föräldrar och 0 fostersyskon.
Han hade inga percingar i ansiktet, inte ens hål i örat. Inga töjningar, inga tatueringar.
Han var inte sadist eller mashokist, han var inte besatt av snuff/stryp/gråt-sex.
Han bodde i ett stort hus på andra sidan av stan och hans föräldrar tog i hand när dom hälsade och vid klockan halv nio kom hans pappa och sa att det var sent. Typ.

Han var helt och hållet.. "normal".
Och det kändes fruktansvärt onaturligt, men fint.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0